Bild 1 visar kristallerna i göt av Al som tillsats med olika mycket Ti. I bild 1a har man inte satt till något Ti och här har man inte fått någon kärnbildning av Al-kristaller inuti götet . Alla kristallerna har kärnbildats vid ytan. Ti-halten har sedan ökats till 0,03 , 0,06 och 0,10 % i bilderna 1b, 1c och 1d. Kärnbildning har blivit allt rikligare. Den slutliga formen på de kristaller som kärnbildats inuti göten beror på hur de begränsat tillväxtutrymmet för varandra. Kärnorna har legat ganska slumpmässigt fördelade och varje kristall har blivit ganska likaxlig.

Bild 2 visar strukturen hos ett polymermaterial som kristalliserat. Kristallisationen sprider sig med samma hastighet åt alla håll från kärnorna. Under tillväxten är enheterna sfäriska. Efter sammanstötning med varandra har de blivit polyedriska. Den sfäriska formen syns nedtill i bilden där kristallisationen inte hunnit fullbordas. Strukturen har synliggjorts med polariserat ljus. Korsen visar riktningen hos polarisatorn och analysatorn.

Bild 3 visar ett fall där kärnor bildats slumpmässigt inuti kornen och varje kärna vuxit ut till en skiva. Tillväxten avstannar innan de kolliderat med varandra. Deras tillväxtform finns därför kvar oförändrad.

Bild 4 visar ett fall där kristallerna är mycket taggiga och alltså ej polyedriska. De måste ha varit taggiga under sin tillväxt och i viss mån behållit sin form efter sammanstötningen. Det är troligen frågan om tillväxt av mycket taggiga dendriter.

Bild 5 visar ett liknande fall. Här har etsningen synliggjort både kristallgränserna och segringsbilden. Därför kan vi här se sambandet mellan den bevarade taggiga formen och den dendritform som fanns under stelnandet.