A. Etsmedel angriper olika kristaller olika fort beroende på skillnaden i kristallografisk orientering hos kristallerna. Man får därför nivåskillnader mellan olika kristaller vilket ger upphov till mörka linjer vid mikroskopisk undersökning med påfallande belysning. Exempel bild 1.

B. Etsmediet angriper olika kristaller på olika sätt beroende på skillnaderna i kristallografisk orientering hos kristallerna. Detta leder till olika nyans eller färg. Exempel bild 2.

C. Etsningen angriper kristallgränserna där det bildas diken. Exempel bild 3. I detta speciella fall har man använt s.k. termisk etsning. Vid hög temperatur flyttas atomerna under inverkan av korngränsernas ytenergi.

D. Etsmedlet angriper kristallernas ytor så att vissa kristallografiska plan blottlägges. Detta kan ge upphov till etsgropar vilka har olika form för olika kristaller.
Exempel bild 4 som visar etsgropar (etch pits) hos ren Al. I detta fall är det {100} som har blottlagts. Genom noggrant studium av etsgroparna kan man bestämma kristallorienteringen på varje korn.

I andra fall och speciellt vid långt driven etsning blir hela ytan fasetterad.
Exempel bild 5 och 6 som visar olika fall av etsning av rent Fe.

E. Etsmedlet angriper olika på grund av olika sammansättning. Kristallgränserna blir inte synliga. Exempel bild 7 som visar den ojämna fördelningen av legeringsämnen som uppkommit genom dendritiskt stelnande av en Cu-legering.

F. Etsningen ger reaktionsprodukter som faller ut som en film över provytan. När provet torkar spricker filmen på ett sätt som sammanhänger med det underliggande kristallkornets orientering. Därigenom bildas ett mönster av parallella linjer. Detta kallas för linjeetsning. Exempel bild 8 som visar -mässing.

G. Etsningen ger reaktionsprodukter som faller ut som en film. Denna film är mörk. Vid etsning av ett flerfasigt prov kan man lyckas färga en av faserna. Exempel bild 9 som visar mörkfärgade partiklar av en karbid M₆C medan en annan karbid är ofärgad (vit och porös).

H. Etsmedlet angriper olika faser olika snabbt. Det uppstår då en nivåskillnad som vid påfallande belysning syns som ett svart streck. Exempel bild 9 där den vita karbiden inte har angripits av etsmedlet. Omgivningen och "porerna" i karbiden utgöres av martensit som etsats ner.